Det okända kammarspelet “Taklagsöl” öppnade vårsäsongen på Strindbergs Intima teater 2011.  Ursprunget är en märklig novell från 1906. Strindberg ansåg att det var den bästa text han någonsin skrivit. ”Taklagsöl” är en mångbottnad skapelse. Kanske Strindbergs främsta modernistiska verk.

​

Vi möter den döende konservatorn som ser livet passera i revy. Han ligger instängd i sin våning med endast en sjuksköterska närvarande. Konservatorn beskriver i förvirrade och klarsynta bilder allt som rör sig i hans febersjuka hjärna. Ljus, ljud, minnen och drömmar…

​

Strindberg slog genast fast att novellen egentligen var en pjäs som bara väntade på att befrias ur ordmassorna. Han gjorde sin egen dramaturgiska mall och började reducera och dubblera rollerna. ”Taklagsöl” är som gjord att anpassas till kammarspelsformatet – den formel som Strindberg uppfann för sin Intima teater. Men han orkade inte fullfölja det hela.”Det gröna ögat”, ”Dödsriket” och ”Konsten att dö” är några av de titlar Strindberg föreslog innan han bestämde sig för ”Taklagsöl”.

​

”Taklagsöl” har endast framförts som radioteater – trodde vi – tills det visade sig att pjäsen hade världspremiär i Intima teaterns lokaler redan 1949 med Toivo Pawlo som Konservatorn. Allt går igen! Det spökar på Strindbergs Intima teater…