utopieriverkligheten.jpg

PREMIÄR 23 OKTOBER

UTOPIER I VERKLIGHETEN

Vi lever i en tid präglad av bristande tro på framtiden. Hur kan vanmakten brytas och hur kan konsten utforska ett hopp bortom den rådande ordningen?

Utopier i verkligheten tar sin utgångspunkt i Strindbergs novellsamling med samma namn. Här kommer hans optimistiska, kärleksfulla och feministiska sida i ljuset. I sagoform, och med både psykologisk och politisk skärpa, drömmer han om jämlika relationer mellan könen, om arvsrättens upphävande och om hur en fredlig världsordning kan se ut.

Vissa av utopierna har redan besannats, som kampen för kvinnlig rösträtt. Det som ansågs vara orealistiskt för 150 år sedan har idag blivit verklighet. Därför behöver vi fortsätta drömma. 

 

Vilka utopier har inte besannats? Vilka nya finns idag? Hur kan den enas utopi vara den andras dystopi? Hur kan teaterrummet bli ett fiktivt övande, där vi tränar oss i föreställningsförmågan?

Föreställningen brottas med utopins risker och möjligheter och rör sig i gränslandet mellan teater och konsert. Tre skådespelare gestaltar dessa drömda verkligheter och tar med publiken på en svindlande resa i tid och rum. 

Av August Strindberg

Regi och bearbetning: Maja Salomonsson

Scenograf / kostymdesign: Johanna Mårtensson

Komposition / ljuddesign: Anna Haglund

Medverkande:

Karolina Mindell Kidanu* - Elina Norén Sandberg* - William Wahlstedt

*Praktikanter från Teaterhögskolan i Malmö

DE PERVERSA

En äldre man, artisten och skådespelaren herr X, får på omvägar höra att den ökände författaren August Strindberg intresserar sig för hans livsomständigheter. Mer specifikt verkar Strindberg vara nyfiken på herr X:s relation till, eller snarare med den yngre herr Y, med herr Y:s hustru Ö och med Barnet, som herr X uppfostrat som sitt eget.

Det stora geniets uppmärksamhet är bekymrar herr X. Inte för att herr X har något att dölja. Han kan leva sitt liv på det sätt som är mest praktiskt, för honom själv och för hans omgivning. Snarare handlar det om att herr X inte vill vara med om att titanens penna sprättar upp och kladdar ner det han håller som livets vackraste, minnet av kärleken till herr Y.

Efter kvällens föreställning dröjer sig herr X kvar på teatern, vid pianot, för att - kanske - själv berätta historien om sin kärlek. Om den eld som faktiskt var den största i Sverige.

 

Les pervers (De perversa) är ett essäistiskt fragment som August Strindberg skrev - på franska - under sin exil i Frankrike, 1894. Strindberg lägger ut texten om det han betraktar som olika sorters "perversa" beteenden och livsstilar.

Föreställningen De perversa skulle kunna kallas en soaré och är en fri bearbetning av Strindbergs betraktelse.

Skådespelare: Staffan Göthe

Bearbetning och dramaturgi: Joakim Sten

Bearbetning och regi: Carolina Frände

Ljus: Gustave Lund

DP-Layout 1.jpg

PREMIÄR 16 NOVEMBER

DÖDSDANSEN

NYPREMIÄR 10 SEPTEMBER

Är det en dans, en dialog, en destruktion, en Fransäs?

Ett möte, en maktkamp, en mardröm, en lek? 

Kan frånvaron vara närvarande?

Kan spontaniteten jijnononplaneras?

Kan en avspänd kropp vara på bristningsgränsen?

 

Koreografi och dans: Åsa Lundvik Gustafson och David Nondorf

Musik och ljuddesign: Tor Lundvik

Ljus: Gustave Lund

Film och klippning: Thomas Zamolo

Längd: ca 1 tim.

ESSEN, DÅREN OCH MARIE DAVID

Tio månader i konstnärskollektivet i Grez- sur Loing.

En svenskkoloni av målare, Carl Larsson, Kalle Nordström

och familjen Strindberg förstås. 

Dit kommer den unga radikalförfattaren Marie David tillsammans

med sin följeslagarska Sophie Holthen. Det börjar bra med gemytligt  sällskapsliv chansonetter, dans på trägolv  och mycket öl och vin.

Marie David trollbinder den 15 år äldre Siri von essen

och väcker svartsjukans vansinne i August. Marie blir hotad med polis

och utvisning för otillbörlig samvaro med det egna könet av Strindberg.

Så börjar en livslång relation mellan Marie och Siri. Många gånger skildrad

av August och andra män. Nu får Marie berätta vad som egentligen hände.

Det är dags för det.

Idé och medverkande: Anna-Lena Efverman 

Regiöga: Frida Bergh och Martin Rosengardten

Ljud och ljus: Gustave Lund

PREMIÄR 25 OKTOBER

edmd25.jpg

SCENER UR ETT MODERSKAP

En föreställning som blandar opera, dans och text och som skulle haft premiär under vår planerade Modersfestival våren 2020 om inte pandemin kommit i vägen.

Hur är det att vara mamma i dag?

Hur ser normer, förväntningar och nedärvda beteenden ut?

Och vad sa Strindberg egentligen om modersrollen?

Vi vrider och vänder på moderskapets alla sidor och avigsidor och mal ner alltsammans till ett poetiskt och lekfullt collage med många bottnar.

Sångare: Lona Mohr Villadsen

Dansare: Jenny Nilson

Skådespelare: Anna Thiam

Pianist: David Wärn

I samarbete med regissör Franciska Löfgren

Nyskriven musik: Molly Kien

Ljus: Gustave Lund

DUBBLA FÖRESTÄLLNINGAR 

28 och 29 NOVEMBER

IA-Layout 1.jpg

I ANDEN

-fritt efter Toten Insel

"I Anden" är en fri tolkning av "Toten Insel" - här som ett Allkonstverk, en ockult hybrid av en iscensatt Talkshow, en konsert, ett rörelse- och textverk där olika former och skeenden möts. 

Toten Insel är dödens ö, mellanrummet mellan liv och död, här befinner vi oss i "I Anden" - vår talkshow är en portal till döden dit gäster bjuds in; fiktiva och samtida som återspeglas i varandra, i och genom oss och publiken och ställs inför frågor kring historicitet, glömska, döden och andens mysterium. 

I vår tolkning av Toten Insel länkas och flätas tiden samman både genom olika Strindbergs pjäser och genom oss. Frågor kring existensen och det omätbar värde tonar upp sig, liksom tankar kring roller vi bär livet igenom och performativitet, kring platsers betydelse, reella och imaginära, kring ritualer och magi. 

Pjäsen är ett dramfragment som befinner sig i ett limbo, det en ofullbordad  idé om en plats efter döden. Detta är något vi intresserat oss för då döden både är reell och fiktiv i sig själv- liksom vår gestaltning. Vi kan fantisera om den, närma oss den - samtidigt som vi inte aldrig kan veta vad den egentligen innebär. Hur söker vi dessa svar och hur närmar vi oss det okända? 

På scen närvarar också Strindbergs ande genom konstnären och mediet Cecilia Edefalk. 

DEN STARKARE

Vem är egentligen starkare, den som talar eller den som tiger?

Är relationer alltid en maktkamp?

Och måste vi ha en kärlekspartner i våra liv för att vara en lyckad människa?

I Augusts Strindbergs klassiska pjäs utforskas härskarstrategier, rivalitet

och vänskapens gränser i en normkittlande operaföreställning

för två röster och en klarinett.

Nyligen bortgångna tonsättaren Margareta Hallin (1931-2020) har

med osviklig känsla för textens dramatik skapat ett personligt

och säreget musikaliskt universum, som tillför en ny dimension

till ett svenskt klassiskt litterärt verk. /Christin

Christin Högnabba, sopran

Matilda Wahlund, mezzosopran

Magnus Holmander, klarinett

Text: August Strindberg, Musik: Margareta Hallin

Regi: Kristina Hagström-Ståhl,

Scenografi: Tobias Hagström-Ståhl. Kostym: Anna Kjellsdotter 

Ljus: Gustave Lund, Musikalisk instudering: Stefan Lindgren

PREMIÄR 17 DECEMBER

 

 

Den förskräckliga ensamheten som omsluter Strindberg i längtan efter sin nyss frånskilda familj. Det nära och berörande i barnets oskyldiga ursprunglighet. Det stora vrålet som tyst sipprar ut genom Hotell Orfilas väggar i Paris. Guldet glittrar mot gudarnas straff, hybris, sparagmos…

 

Föreställningen bygger på Strindbergs tankar och upplevelser av sin tid i Paris, Lund och Österrike med utdrag från Inferno och Ockulta dagboken. Gestaltningen utgår från ett tänkande som i sin kroppsliga existens lyssnar bortom det begripliga. En särskild öppenhet som möjliggör nya sätt för varandet i världen. Att liksom Strindberg utsätta sig för en sensibilitet som hörliggör och synliggör det dolda, vår möjliga framtid. En också uttröttande känslighet.

 

I texterna slåss Strindberg mot religiositetens grubbel, vetenskapens logik och det ockult dolda. Hur uppstod förnuftet, vetenskapen? Övergången från ett religiöst litterärt mytiskt tänkande till det som vi kallar ett logiskt vetenskapligt tänkande infann sig i slutet av 500talet fKr då filosofen Herakleitos verkade.

OCKULTA DAGBOKEN

OD Poster-Layout 1.jpg

Bearbetning, regi och koreografi av Susanne Jaresand

tillsammans med

Daniel Dahlin, Hanna Nygårds och Andreas Erbrink.

Ljus: Ellen Ruge/Gustave Lund Kostym: Åsa Jonsson.

Musik: Edward Jaresand.

SPELAS 28, 29 och 30 DECEMBER

SPELAS VÅREN 2022:

VASA

2020–2021 är det 500 år sedan Gustav Vasa flydde undan danskt fångenskap och begav sig till Dalarna för att, efter Stockholms blodbad, försöka få dalkarlarnas hjälp. Gustav Vasa blir en av flera upprorsledare

i det krig som befriade Sverige från förtrycket av Danmarks

”Kristian Tyrann” och därmed skapade självständighet från Kalmarunionen.

 

Gustav Vasa var kung över Sverige 1523–1560 och anses vara den som grundade den moderna nationalstaten Sverige.

 

Vasa är en uppsättning, fritt efter Strindbergs text,

med sex skådespelare som dansar, sjunger och navigerar sig

genom demokrati- och strukturbegrepp.

Hur ser världens behov av landsfäder ut idag?

Vilken typ av maktstyre föredrar vi och vilka beteenden och medel rättfärdigar vi för att åtnjuta den ”frihet” som står så högt i kurs i vår tid?

REGI OCH BEARBETNING: ANNA PETTERSSON

PÅ SCEN: KAJ AHLGREN - ANNA GRANQUIST - LINA LEANDERSSON

PATRIK PETTERSSON - YNGVE SUNDÉN - JOEL TORSTENSSON KOREOGRAFI: ANNE JONSSON / ANNA PETTERSSON

KÖRINSTUDERING: LENA RIEBACK - LJUD OCH LJUS: GUSTAVE LUND

I Samarbete med Dalateatern

SAMTLIGA FOTON: PER BOLKERT

READINGS

Kom och lyssna på morgondagens dramatiker på SIT!

 

Readings av nyskriven dramatik på SIT

SISTA SÖNDAGEN I VARJE MÅNAD

FRI ENTRÉ

SKICKA IN DITT MANUS HÄR

 

Varmt välkomna!

images.png
download.png

​NOTISER:

* Frida Uhl, Västmanlands Teater 22/9

* Frida Uhl, Tierp 3/11

* Frida Uhl, Kalmar 20/11

* Frida Uhl, Dalateatern, Falun 26/11

NYHETSBREV

Info om föreställningar, gästspel och kurser

Tack för ditt meddelande!

RepetitionenNYT.jpg

REPETITIONEN

SPELAS MELLAN 3 SEPTEMBER

OCH 9 OKTOBER

I föreställningen Repetitionen får publiken ta del av processen och följa arbetet bakom kulisserna. En metaföreställning om ett repetitionsarbete där gestaltad fiktion blandas med dokumentära inslag och improviserade moment. Publiken befinner sig mitt i skärningspunkten mellan en iscensatt föreställning och en pågående undersökande process. 

 

Föreställningen är det sista och avslutande projektet i Anna Petterssons konstnärliga forskning. Uppsättningen utgår ifrån tidigare forskningsresultat samt samtal med ensemblen och idrottscoachen Carl-Axel Hageskog. Tillsammans med sex skådespelare iscensätter hon möjliga scenarier och frågeställningar under repetitonsprocessen.


Medverkande: Therese Brunnander, Elisabet Carlsson, Bodil Malmberg,

William Wahlstedt, Åke Arvidsson, Kaj Ahlgren

och Anna Pettersson.


Ljus, musik och ljud: Gustave Lund. Rörelseinstruktion: Åsa Lundvik Gustafson