top of page
BAUDELAIRES INFERNO

Baudelaires Inferno är Teater Spitzes iscensättning av enaktarna Paria, Samum och Den starkare av August Strindberg i ett montage. De binds samman av Charles Baudelaires poesi till en unison föreställning med utgångspunkt från Berit Ås fem ursprungliga härskartekniker. Premiär tisdag 24 april på Strindbergs Intima Teater i Stockholm.

​

Rädsla, vanmakt och makt slår ofta upp konflikter i Strindbergs dramatik. Dagligen utsätter vi varandra för ett socialt spel av härskartekniker, ett subtilt och samtidigt rått förtryckarfenomen. I varje av iscensättningens tre enaktare möts två människor, i ett rum med gemensamma nämnare och motstridiga viljor. Baudelaires ord vittnar ur samlingen Det ondas blommor: ”Jag är både kniven och såret, kinden och slaget som faller, fången och cellens galler, prästen och offerfåret!”

Baudelaires Inferno fylls med människor av kött och blod, som på ett eller annat sätt hinns ifatt av sanningen. En av nycklarna för skådespelarna under repetitionsprocessen är att undersöka texterna i förhållande till Berit Ås fem ursprungliga härskartekniker. I Paria, Samum och Den Starkare utsätter personerna varandra systematiskt, medvetet eller omedvetet för osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Uppriktigheten är ofta frånvarande om än de är närvarande i sin kamp mot den andre. Vad är då en stark människa idag?

​

Teater Spitze startades av Anna Molander och Anders Molander 2004 och är en fri yrkesverksam teaterkonstellation i Stockholms som bjuder in andra konstnärer och skådespelare att medverka för gemensamma projekt.

PREMIÄR 24 APRIL 2007

​

Författare: August Strindberg/Baudlaire
Texter: Paria, Samum och Den Starkare

av August Strindberg, samt Det ondas blommor

av Charles Baudelaire

i översättning av Ingvar Björkeson. 
Regi/Dramatisering: Anders Molander
Medverkande: Emil Almén, Margareta Eriksson,

Anna Molander, Nina Nelson och Christian Wennberg 
Ljus: Daniel Cronström 
Scenografi: Mia Mirstam 
Foto: Lars-Peter Roos 

 

bottom of page