Titta vad ni har gjort!

"Man blir road....man sätter skrattet i vrångstrupen", Kulturnytt P1, Maria Edström
"Angeläget och roligt att gå på teater igen." Ylva Lagercranz Nummer.se
"Genialt raseri mot tidens egoism" Inegärd Waaranperä, DN
"Martina Montelius...en av den unga svenska dramatikens mest egensinniga röster." Inegärd Waaranperä, DN
"Suverän skärpa och drastisk humor" Jenny Aschenbrenner, Aftonbladet

Urpremiär 6 oktober 2010
Biljettsläpp 25 augusti.Strindbergs Intima teater öppnar sin höstsäsong 2010 med Martina Montelius nyskrivna drama Titta vad ni har gjort! Något liknande har aldrig framförts på Strindbergsscenen. Det är utmanande, tankeväckande och förskräckande. Strindbergs våldsamma attacker mot samhället och dess tillkortakommanden för hundra år sedan fortsätter med nya aktörer och nya texter från hans egen teaterscen. Vem är den starkare? Eller svagare? Vi spelar i Strindbergs anda men Martina Montelius har sitt eget språk och sin egen målsättning. Det är roligt! Det är tragiskt! Det är ursinnigt! Välkomna! /Ture Rangström

Titta vad ni har gjort! är titeln på min nya pjäs, och det är Ulla-Karins ursinniga anklagelse mot världen i stort, mot Sverige och i synnerhet mot sin personliga assistent Karla och sin gynekolog och granne Börje, hennes "likvattniga antagonister". Från sin rullstol i en lägenhet bortom Svartbäcken utstöter Ulla-Karin, med sitt intellekt, sin kropp och sitt omedvetna, ett rasande angrepp mot den moderna människans självförakt och kroppsäckel, mot världens ohyggliga svek mot alla som inte anser att "status är lika med lycka", mot Karlas coachutbildade kampsånger om att hennes klienter är "snyggingar" och "mirakel på hjul". 

Jag kommer själv att gestalta Ulla-Karin, och på detta sätt använda min kropp, inte bara min text, som arbetsredskap för att frilägga min oerhörda vrede mot det moderna samhällets förakt för svaghet. Jag vägrar betrakta vad som traditionellt kallas "svaghet" som svaghet. Jag vägrar att betrakta min vägran att beundra människor med nyblekta tänder och gummisnoddar runt handlederna som en brist. 

"Är det inte lyteskomik att gestalta en kvinna i rullstol och göra henne så rabiat, och dessutom låta henne ha en docka som hon kallar för sin son?", frågade någon. Jag vet inte. Vad tycker du? Vilket lyte menar du att hon har, och vari ligger komiken? Ulla-Karin vet precis vad hon gör, och ingen kommer att lämna salongen med någon annan uppfattning än att kvinnan är ett geni. Möjligen kan man bli rädd för henne. Det uppskattar hon. Och en sak vet jag: Ulla-Karin är inte fiktion. Hon är verklighet. Utkarvad ur min febriga hjärna, som alternativ till raserikollaps. /Martina Montelius

Regi & scenografi: Figge Norling. Medverkande: Lo Kauppi, Martina Montelius, Kalle Westerdahl. Ljus: SUTODA. Kostym: Ulrika Lilliehöök. Scenografi assistent: Hedvig Silfverhjelm. Smed: Janne Andersson. Gyninstruktör: Anders Engström. Sufflör: Elin Skärstrand.  Affisch: Figge Norling. Grafiker: Oscar Wilson. Föreställningsfotograf: Petra Hellberg. Föreställningstekniker: André Linder. Producent:Katharina Lind. Teaterchef: Ture Rangström

Produktion Strindbergs Intima Teater i samverkan med teater Viktigpetter. Uppsättningen görs med stöd av Statens kulturråd, Stockholms stads kulturförvaltning.

Stort tack till "din syn Årsta Optik" som ordnat glasögon åt Börje.

Ett stort tack till KULTURKOMPANIET som klätt Ulla-Karin.