Den Bergtagna

Författare: Victoria Benedictsson
Premiär: 25 april 2008
Scen: Strindbergs Intima Teater
Spelperiod: 25-04-2008 - 21-05-2008, 28-05-2009-31-05-2009 
Spelperiod Borås: 3-07-2009-07-07-2009
I samarbete med: Teater Galeasen, LIMBO, Strindberg Intima Teater
Bearbetning/dramatisering: Jens Ohlin, Hannes Meidal
Regi: Jens Ohlin
Scenbild: Tobias Hagström Ståhl/Jenny Linhart 
Ljusdesign: Tobias Hagström-Ståhl
Kostym: Inger Elvira Pehrsson
Mask: Ulrika Ritter
Ljudkonsult: Mira Eklund
Regiauskultant: Agnes Struber
Föreställningstekniker: Morgan Röhl
Fotograf: Bengt Wanselius
Affischfoto: Håkan Berthas
Affisch Grafisk form: Jan Larsson
Medverkande på scen:  Åsa Persson, Hannes Meidal, Andrea Edwards, Figge Norling. Inga Edwards, Christian Fex 2008, Felix Engström 2009,Mira Eklund, Stefan Böhm, Marie Ahl, Tove Fylking, Moa Gruneau, Nora Sehlin

Teater Galeasen
Tearerchef - Sophia Arthin
Producent - Joakim Karlsson
Produktionsassisten - Maria Edwall

Strindbergs Intima Teater
Teaterchef - Ture Rangström 
Producent - Katharina Lind
Ekonomi - Marie-Louise Jeansson-Björkén
Teaterassistent - Gärd Knutsdotter

”Den bergtagna” är en tragedi om människans skuggboxning med sig själv, om hennes vilda och eviga längtan efter mål och mening,
om hennes absurda fastklamrande vid identiteten som en sköld mot tomheten. Pjäsen hittades, oavslutad efter Benedictssons självmord
1888, och färdigställdes av hennes vän författaren Axel Lundegård. Hennes död gav omedelbart eko i världs-dramatiken. Strindberg
hämtade stoff till ”Fröken Julie”.

Victoria Benedicsson ( 1850-1888) efterlämnade vid sin död två utkast med titeln Den bergtagna- en novell och ett drama. Den textbearbetning som ligger till grund för föreställningen bygger i huvudsak på Benedictssons ofullbordade originalmanuskript till dramat - detta består av två något så när färdiga akter, fragment, skisser och anteckningar. Den 18 april anförtror hon dagboken: "Jag kan icke skriva det ordentligt ännu.  Det är kastat ned på pappet i skälvande hast och nästan utan tanke på formen. Det finns en lucka. Jag kan icke fyll den. Det är som att rista med en nålsudd i sitt eget hjärta." På konvolutet till Den Bergtagna skriver hon: "Jag vill leva om jag så skall dö på kuppen."