Strindberg och barnteater

August Strindberg skrattade aldrig. ”Jag har inget att vara glad över” lär han ha sagt när någon frågade varför han jämt var så allvarlig. Det finns inte ett enda bevarat foto där han ens småler. Kanske skrattade han när han fick vara tillsammans med barn.
När Intima teatern invigdes 1907 var Strindberg 58 år gammal. Han kallade sig ”förste regissören” och satte sig i respekt hos de unga skådespelarna. Samtidigt var han småbarnspappa . Dottern Ann-Marie, som Strindberg hade tillsammans med skådespelerskan Harriet Bosse, var bara fem år. Hon var ofta nere på Strindbergsteatern. Mamma och pappa var nyskilda. Ibland lekte Anne-Marie med skådespelerskan Fanny Falkner och hennes tre småsyskon som bodde i Blå tornet dit Strindberg flyttade på sommaren 1908. Anne-Maries boll finns kvar än idag. Strindberg hade lovat Fanny - som var 17 år - att spela Svanevit och andra roller på Intima teatern. Hon har kallats Strindbergs sista kärlek.
Det finns beskrivningar där Strindberg leker med dockteatrar och kasperdockor. Han ägnade sig åt både barnkammarteater. Långt senare skaffade sig Strindberg en egen modellteater som kunde visa dekorationer till olika pjäser. Strindberg försökte få teaterdirektören August Falck att spela sagospel och riddarpjäser som även skulle locka en ung publik. ”Jag vill höra barn skratta i kryptan vid Norra bantorget ” kan man läsa i ett brev där Strindberg drar upp riktlinjerna. På ett ark bland Intima teaterns papper har han präntat med stora bokstäver ”JUNIOR-TEATERN”. Kanske tänkte han verkligen starta en barnteater på Strindbergsteatern?
Siste riddaren, Svanevit , Svarta handsken och Abu Casems tofflor är gjorda för en ung publik och unga skådespelare. Den senare pjäsen kallade Strindberg för en ”leksak för barn”. Den skrevs med tanke på Fanny Falkner . Teaterdirektör Falck gjorde motstånd. Han tyckte att pjäsen var för barnslig och odramatisk och att fröken Falkner var för oerfaren. För att blidka sin husförfattare tog Falck upp Svanevit. Den framfördes med Fanny Falkner i huvudrollen. Småsyskonen Ada och Eva fick spela småtärnor som strödde rosor på scengolvet. De var klädda i vita klänningar och med gullband i håret. August Falck uppträdde som kung. Strindberg satt i salongen. Kanske log han för första och sista gången.









